På en utställning 2004 såg jag (
Solveig)
en brun bicolour Ragdoll och jag blev helt betagen. Vilken
skönhet!
Började titta runt efter en sådan. Helt plötsligt en
kväll när jag satt framför datorn fanns han där.
Min drömkisse.
Ringde Helen (Oledoledoff´s) och frågade om han var
till salu och det var han. Jag blev överlycklig. Vi var
välkomna, så vi bestämde oss för
att åka och titta på honom. Där fanns flera
jättefina kattungar att välja på, men för mig
fanns bara en,
Alfred. Han var
bara min från första stund.
Två veckor senare var glädjen stor när vi fick
hämta hem honom. Till att börja med var han väldigt
rädd för Kompis,
men han insåg ganska snart att under all päls fanns en
jättesnäll vän. Kompis tog på sig att putsa och
sköta den lille.
Alfred växte fort och utvecklades till en stilig kille som hann
med några utställningar med följande resultat:
2 x Ex1, 2 x CAC, 1 x
NOM
Som kastrat: 2 x CAP
Bestämde att han skulle få gå i avel några
gånger innan kastrering. Gjorde de rekommenderade testerna
och till min stora förtvivlan
visade det sig att han hade HCM. Jag blev jätterädd, men
veterinären rekommenderade medicinering som kanske kunde bromsa
upp
sjukdomsförloppet. Han kastrerades och verkade må bra. Efter
ett år scannades han igen och det visade inga större
förändringar.
När han var två och ett halvt år hände det jag
hade bävat för. En lördagsmorgon kom han inte in i
köket med de andra katterna.
Jag trodde först att han ville ligga kvar och mysa med husse.
Hade varit uppe vid fem-tiden och då märkte jag inget. Han
var som vanligt och följde med in till sovrummet
där han la sig på husses fötter, där han alltid
sov. När så min man kom in utan Affe gick jag till sovrummet
för att
kolla om han sov. Först trodde jag det, men SÅÅ hemskt
- han var död.
Jag saknar min vackra "prins" som bara var mattes kisse.
Affe finns för alltid i våra hjärtan. Genom honom har
vi fått en god vän i Helen, som alltid stöttat oss och
delat vår sorg.